Hösten har gått fort i år, snart kliver vi in i november, och jag är väldigt tacksam för att tiden rinner på i rask takt för även om hösten hittills funkat hyfsat så känner jag av min vanliga höstsvacka. Nån som inte gillar hur fort tiden går är 16-åringen som trivs som fisken i vattnet i Paris. Han vill verkligen inte åka hem till jul men även om det fanns en praktisk möjlighet för honom att stanna så saknar vi de ekonomiska resurserna att låta honom bli kvar en termin till.

Sonen har träffat en svensk tjej därnere som ska vara kvar i vår och det bidrar säkert till hans vilja att förbli parisare. Sonen sparade en hel del pengar när han jobbade i somras (och han verkar inte bränna dem i Paris) så han kanske kan åka ner på påsklovet och hälsa på. Eftersom jag inte följer med när hustrun och 14-åringen (samt hustruns syster, mor och en systerdotter) åker ner på måndag så fantiserar jag lite om att 16-åringen och jag ska åka ner i påsk, förutsatt att jag känner mig tryggare i mitt mående då. Det är många om och kansken men det kostar inget att drömma.

 

Gänget som flyger till Paris på måndag är hembjudna till sonens värdfamilj på en ”aperitif” på måndag kväll och vi har grubblat på vad de ska ta med som present. Ett av våra fårskinn hade varit trevligt men vi har inga kvar så det är kört. Sextonåringen berättade dock att han och värdfamiljen nyligen diskuterat svenska dryckesvanor i allmänhet och snaps i synnerhet så det blev bestämt att hustrun tar med en uppsättning miniflaskor med nubbar.

 

Igår åkte jag därför till Falkenberg för att besöka ”Bolaget” och inhandla spriten. Efter att det var gjort svängde jag förbi Röda Korset där för att se om de hade nåt spännande i sin secondhand-butik. Det hade de – det blev en kavaj, en rock och ett par kängor.

 

Kängorna är i Gore-Tex och av märket Lowa, en tillverkare jag aldrig hört talas om tidigare. När jag googlade dem så såg jag dock att Lowa är ett tyskt märke och kängorna tillverkas i Tyskland så förhoppningsvis är de av bra kvalisort. Deras kängor verkar kosta kring 2500 kronor så jag tror att mina för 300 spänn var ett fynd (mina är begagnade men knappt använda).

Kavajen är identisk med en av mina favoritkavajer som jag tyvärr vuxit ur (blivit för tajt över bröstet). Jag har länge letat efter en i större storlek utan att hitta nån. Jag har sett många i små storlekar men inga för fullvuxna. Rocken är från Melka, det svenska gubbmärket nummer ett (som nu ägs av brittiska Baird group), men jag tyckte den var snygg och priset, 80 kronor, avskräckte inte. Jag ska ha den här hemma när jag går med hundarna och så. Rocken jag har till det nu ska degraderas till bruk i samband med vedpannan. Visste ni förresten vad Melka står för? Mölnlyckes eget lilla konfektionsaktiebolag!

 

Apropå gubbkläder så hade 14-åringen manchesterbyxorna jag köpte åt honom på sig till skolan igår. Brallorna sitter bra och han tyckte det var sköna så allt gick bra.Igår eftermiddag och i morse så hade hundarna och jag sällskap av hustrun på våra promenader, båda gångerna gick vi i hagar och i skogen. Jag går ju mycket mer med hundarna än vad hustrun gör så man kunde tycka att jag skulle ha bättre kontakt med dem men i varje fall när det gäller Sigge så lyssnar han mer på henne. Hennes inkallningar av honom sitter mycket bättre än mina.

Var vänlig följ och gilla: