Gud är ett ostöpt ljus
Vi prenumererar på söndags-DN (som vi får på måndagen) och en av de delar jag brukar läsa först är dödsannonserna. Det är väl det morbida i mig som tarvar näring. När jag läser så funderar jag ibland på vad jag vill ha för vers i min annons. Jag är en stor beundrare av Jan-Olof ”Jolo” Olsson så dikten Alf Henrikson skrev när Jolo dog är lite lockande, dikten är dessutom väldigt bra.
Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och någonting alldeles oväntat sker.
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig densamma mer.
Problemet med versen är att den är så väldigt vanlig i dödsannonser. Jag vill tänka att jag varit lite unik i livet och då vill jag gärna vara det i döden också. Mer ovanliga (i dödsannonssammanhang) verser och textrader jag skulle kunna tänka mig är t.ex.
Nu är allt ett minne, en saga från igår – Dan Andersson, Minnet
Jag behöver inte nån som visar vägen för jag tänker ändå inte gå den – Lars Winnerbäck, Försvarstal
Gud är ett ostöpt ljus – Rats MonanderSka man vara riktigt unik så ska man väl egentligen ha skrivit versen själv men även om jag tillbringat rätt mycket tid bakom ett tangentbord så har jag nog inte producerat nåt som platsar i en dödsannons. Bland mina handskrivna dikter från gymnasietiden så finns nog inte heller nåt mästerverk. Den mest originella korttext jag skrivit är förmodligen
Kan det inte göras i tweed så är det inte värt att göras
Jag dör gärna i tweed så det kanske duger? Den som lever får se vad som till slut står i min dödsannons, förhoppningsvis får jag i varje fall en.
Mitt sovande går väldigt mycket upp och ner. För nån vecka sen somnade jag utan problem men hela den här veckan så har det varit en kamp (är alltid svårare när jag mår dåligt och jag är i en svacka nu). Jag har försökt somna utan några som helst tabletter de senaste dagarna (har fått melatonin och Quetiapin utskrivna), bara med hjälp av kamomillte. Eftersom sovandet krånglat så tänkte jag igår kväll att jag trots allt skulle ta hjälp av tabletterna och tog de ovan nämnda men det sket sig fullständigt. Jag fick myrkrypningar som inte var av denna världen så trots att jag var trött kunde jag inte somna förrän väldigt sent. Myrkrypningarna kom inte som en total överraskning för jag har tyckt mig ana ett mönster att när jag tar Quetiapin så får jag ofta det. Idag läste jag därför i FASS om medicinen och där stod att den sömngivande effekten avtar ju längre man använder medicinen (det tycker jag mig också ha märkt) men där stod även att myrkrypningar är en biverkning som kan förekomma om man tar Quetiapin. Med tanke på de två effekterna så verkar preparatet inte längre vara lämpligt för mig.