Om man bara ser till vad som blivit gjort här hemma idag så har det varit en händelsefattig dag men trots det så tycker jag det hänt nåt mest hela tiden. Dagen inleddes med att jag hade rejält ont i höger 
vad, inte träningsvärks ont, utan ont-ont. Jag tänkte dock att muskeln i vaden skulle må bra av lite genomblödning så jag cyklade en sväng, cyklingen kändes bra men när jag klev av cykeln och belastade benet så var vaden mycket sämre. Jag tog några värktabletter och började sen googla på ”ont i vaden” – sånt är sällan bra för sinnesfriden, det finns alldeles för många allvarliga krämpor man kan hitta symptom på. Det jag tyckte stämde bäst in på mina vadsmärtor var blodpropp så jag ringde sjukvårdsupplysningen. Jag hamnade i en telefonkö där och medan jag väntade så avtog smärtan, förmodligen var det tabletterna som verkade eller så kanske det är så att telefonkön till 1177 är lika bra som en resa till Lourdes.
Till sist tog kön slut och jag fick prata med en sjuksköterska. Hon tyckte att nån borde titta på benet men att jag skulle vända mig till vårdcentralen i Getinge. Jag ringde dem och fick knappa in mina personuppgifter så att de kunde ringa tillbaka. När de sen gjorde det så hade vadsmärtan försvunnit helt och då tyckte den sköterskan att jag inte behövde träffa nån, hon sa att om det varit en propp så hade benet inte blivit bra så snabbt igen. Så långt kommen hade halva dagen gått.
Under eftermiddagen så kom yngsta sonen hem med en klasskompis. De spelade på sina mobiler en stund men när jag gick ut för att sätta mig med min pipa så gick de ut på den obligatoriska visningen av våra djur. Yngsta killen kör den på alla kompisar som kommer hit.
Jag hade dock knappt hunnit få fyr i pipan innan sonen kom springandes och sa att ett av lammen var skadat och blödde från huvudet. Mycket riktigt så var ett lamm blodigt i ansiktet och såg ut att ha ett sår vid det lilla hornämne som det hade i pannan. Förmodligen har lammet stångats med en kompis och så tog det lite illa. När hustrun kom hem så fångade vi in lammet och gjorde rent såret och det är nog inte så allvarligt.
När jag satte mig med pipan igen så knatade sonen och hans kompis iväg till en grannarna för att leka med deras barn så jag fick sitta för mig själv och röka en stund. Medan jag gjorde det så tittade 
jag på svalorna som flög över gårdsplanen och satte sig på logtaket. Det är ett säkert hösttecken när svalorna radar upp sig på tak eller telefonledningar.
En stund senare så stannade en skolbuss och släppte av 11-åringen och vi pratade lite om hur han 
haft det på skolan. Han verkar nöjd med hur det nya skolåret artar sig. Han gick in och fikade och jag avslutade min piprökning.
Och som om det inte skulle räcka med händelser så har de börjat asfaltera om vägen härutanför också.
