Kostymen är på väg
När vi slog på datorn hemma i eftermiddags så dök det upp 
ett stort rött varningsmeddelande om att det skett oauktoriserade ändringar i en ”Secure boot”. Utan att veta vad en ”boot” är, säker eller osäker, så insåg vi att det här var en varning att ta på allvar. Hustrun ringde de som byggt och sålt datorn till oss och de sa att de behövde få in den för att kunna lösa problemet. Det är tydligen nåt som hänt flera och det verkar inträffa i samband med automatiska uppdateringar och en sån gjordes på vår dator när jag stängde den i morse. För dagens blogginlägg har jag lånat hustruns jobbdator, det hade visserligen gått med plattan också men jag kan inte hantera externa bilder på den. Det går säkert, bara man vet hur.
Förra veckan så skrev jag om att jag hade bekymmer med en kostym som jag köpt på nätet, kostymen var betalt men den skickades aldrig. Nu är den äntligen på väg, jag har fått ett spårnummer så jag kan följa dess resa från New Jersey till Rävinge. Jag har också fått klarhet i varför butiken var sena med att skicka kostymen. De sålde helt enkelt kostymer som de inte hade i lager! Jag ringde och pratade med dem i måndags och då klämde de ur sig att kollektionen var ny och deras leverans hade blivit försenad så därför hade de inte kunnat expediera min beställning. Jag kom mig inte för att fråga varför de inte berättat det för mig när jag mejlade dem. Som det var nu så fick jag inga svar alls på mina mejl och det resulterade i en arg Johan som skrev en väldigt negativ recension på deras hemsida. Den hade de kunnat slippa om de varit lite mer talföra.
Jag ser verkligen fram emot att få min rutiga linnekostym och jag tror att jag kommer trivas i den. En kostym som jag definitivt trivs bra i är den ljusgrå kostym som jag hade idag. Det tog dock ett tag och ett antal ändringar innan jag blev vän med den. Nu när jag blivit det så känns det som ännu bättre att jag ändrat den både på längden och tvären.
Jag berättar ju ibland att bestyren på gården stressar mig och får mig att ifrågasätta vårt sätt att bo. Att bo som vi gör ger dock en hel del också. Det var en fantastisk känsla i eftermiddags när jag kom körandes hem och på långt håll såg hur hästar och får gick och betade i en ekbacke. Ibland är livet på landet härligt!
Jag tittade lite på gaelisk fotboll när jag var inne på praktiken (kan ju inte jobba hela tiden där). Hittade ett klipp (ganska långt) där en och samma spelar gör resultatet 4-12, dvs fyra mål och tolv poänggivande sparkar/slag över ribban. Imponerande! Filmsnutten ger en bra bild av hur gaelisk fotboll kan te sig.
