Laga staket
Vilken skillnad 24 timmar kan göra. I 
går morse så mådde jag fruktansvärt dåligt men när jag i morse satt och kollade bloggen, gmail och Facebook så njöt jag verkligen av stunden. Njöt av stillheten i huset, av regnet som slog mot rutorna och av en mugg kaffe
Dagens i-landsproblem har varit vad jag ska göra med en av mina kavajer som blivit en ”galgvärmare”. Det är en fin Cavalierekavaj i en ull/kashmereblandning från Cerruti men jag har väldigt svårt att matcha den grågröna färgen så jag har
knappast använt kavajen. Jag tycker verkligen om mjukheten och känslan i den och fast snittet är lite omodernt (tre knappar och lite lång) så funkar den egentligen för mig men eftersom jag inte kan matcha kavajen så har den bara blivit hängandes. Idag lämnade jag lite kläder till Lettlandshjälpen och hade då svårt att bestämma mig om jag skulle skicka med kavajen eller behålla den som arbetskavaj här hemma. Det kan kännas lite onödigt lyxigt att 
ha en ull/kashmerekavaj när jag håller på med veden, sätter stängsel m.m. Å andra sidan kan lite lyxkänsla
göra mig gott ibland. Kavajen blev kvar här hemma men jag väntar med att börja använda den tills jag slitit ut min nuvarande arbetskavaj, en finsk Turokavaj som verkar tåla det mesta, ”fashion by sisu”.
Jag passade på att rensa ut lite bland mina dvd:er när jag ändå lämnade saker till Lettlandshjälpen. När jag tittade igenom filmerna så upptäckte jag några som jag helt glömt att jag köpt. Jag började 
titta på en av dem, American splendor, medan jag åt lunch. Den verkar vara hur bra som helst.
Min fru ringde mig i förmiddags och triggade då igång nåt som jag vet att hon inte avsåg att göra. Hon frågade om jag lagat staketet i den hage där vi drog ut ekstockar för ett par veckor sedan. Jag hade inte lagat staketet men det har legat högt upp på min ”att-göra”-lista sen vi rev ner det. Hustrun ringde bara för att stämma av med mig om staket var lagat eller inte och för att kunna planera in en eventuell lagning i helgen. Jag är dock oerhört känslig när det gäller ogjorda saker på min ”att-göra”-lista. Så fort jag pratat färdigt med hustrun så bestämde jag mig att jag skulle laga staketet idag, trots att jag redan hade min dag planerad. Att laga staketet blev ett absolut MÅSTE för mig.
Staketet är lagat nu och hästarna är på plats i hagen. 
Det är dock olyckligt att jag reagerar så här (det var inte första gången) eftersom det kan leda till att min fru inte vågar fråga mig om saker som behöver göras här hemma. Jag vet att hon inte menade att jag skulle släppa det 
jag hade för händerna och sticka iväg och laga staketet men för mig kändes hennes fråga som att nån petade mig i ett öppet sår. I det här fallet så bestod plåstret av att laga staketet.
Idag fick jag också svar från Urmakarskolan om de är intresserade av att låta elever försöka laga klockorna som jag ärvt av farmor och farfar. Jag mejlade skolan i 
början av september och mitt mejl blev liggande så det tog lite tid att få svar. De var dock intresserade av klockorna så jag skickade dem till Motala i dag. På skolan ska de titta på klockorna och lämna ett kostnadsförslag om det går att laga dem. Det ska bli spännande att höra vad de har att säga.
Lite senare i eftermiddag så ska jag skjutsa sonen till Halmstad för klarinetträning. Medan han spelar så ska jag gå förbi stadsbiblioteket och låna ett nytt nummer av GQ och sen så ska jag till Forex och köpa pund. Hustrun ska ju ut och resa igen, den här gången så är det Oxford som ska besökas. Har jag tur så kanske hon får med sig en slips eller ett par manschettknappar från nåt av collegen till mig. St Peter´s college har snygga manschettknappar. 🙂 
Jag har ingen koppling till Oxford så när det gäller val av slips eller manschettknappar så är det bara utseende som gäller.
