Redaktionell reklam
Idag fick jag ett mejl från Advisa, 
ett företag i kreditbranschen. De undrade om jag ville skriva om deras ”unika välgörenhetsprojekt” här på bloggen. Deras projekt går ut på att erbjuda gratis terapi för ”shoppingberoende och privatekonomisk ångest”. Jag googlade företaget och kollade upp deras unika välgörenhetsprojekt. Deras gratis terapi visade sig bestå av två kontakter, via internet, med en terapeut.
På Advisas hemsida står inget om terapeuten men där finns en länk till hennes hemsida. På sin hemsida så säger hon inte vad hon har för utbildning, bara att hon har ”ett flertal utbildningar inom personlig utveckling och andlighet”. Hennes främsta merit verkar vara alla svårigheter i livet som hon övervunnit, och 18 år på SÄPO. När jag tittar på hennes hemsida så känns den väldigt flummig och oseriös – ”Gör som jag säger så blir ni lyckliga!”-typ.
Min googling av Advisa visade också att de har aggressiva telefonsäljare som ibland förmedlar lån till 
minderåriga. Företaget är också anmält till Konsumentverket ett antal gånger.
Det Advisa egentligen vill är att jag ska använda min blogg till att hjälpa dem kränga flera lån, s.k. redaktionell reklam. Jag gick dem till mötes och skriver om deras ”unika välgörenhetsprojekt” men min uppfattning är att både företaget och projektet är oseriösa.
Jag tycker visst att man ska söka hjälp om man upplever att man har ett problem med sna köpvanor men jag tror att det då är bättre att pröva etablerade metoder som t.ex. KBT.
Förutom att läsa på om Advisa så har jag idag också hjälpt grannen få sina solceller på plats. Jättekul att de satsar på solenergi! Vi har ju mycket takyta och har också funderat på det, får se om det blir 
nåt av det. Min uppgift under solcellsmonteringen idag var att lyfta upp cellerna från marken till en som stod på taket och tog emot. Det var långt mellan lyften men det känns ändå i armar och axlar att jag lyft upp 41 solceller á 19 kg.
Jag har även varit en sväng till fåren. De var ovanligt kelsjuka idag. Det är härligt när de kommer och möter mig när jag går in i hagen, så här sociala får har vi aldrig haft.
