Rotspetsoperation
Nu är rotspetsoperationen avklarad. Jag beslöt mig för att ta både obehaget och kostnaden nu och inte längre fram när problemet blivit akut. Tack och lov blev både själva ingreppet och kostnaden betydligt lindrigare än befarat. Det är kanske lite tidigt att säga säkert att allt gick bra, såret kan ju börja strula med mycket värk eller i värsta fall en infektion men själva operationen gick i varje fall bra.
De senaste dagarna har jag köpt på mig lite kläder som jag ska försöka sälja genom Ragtime i Göteborg. Förutom kavajen jag skrev om för några dagar sen så har jag köpt ytterligare en kavaj och två skjortor som jag tänkte ta upp till Göteborg.
Kavajen är en dubbelknäppt historia från herrbutiken ”St James´s” i Göteborg. Kavajen är sydd i ett kamelfärgat ylletyg från Loro Piana. I mina ögon ser kavajen ganska exklusiv ut, även om det fattas en knapp (som ligger i en av innerfickorna och väntar på att bli isydd). Jag har ingen riktig koll på butiken ”St James´s” men av deras hemsida att döma så finns de i det lite lyxigare butikssegmentet. Skjortorna är dels en rosarutig från J Crew och en orange/blårutig från Stenströms. Båda skjortorna har ganska mycket ”preppy” i sig, det, i kombination med kragar och snitt som är moderna, gör att jag tror att jag kan sälja dem på Ragtime.
Jag har också köpt lite saker till mig själv. Det har bl.a. blivit en cd till bilen (Springsteens “Greatest hits“), två par manschettknappar och en fickplunta (oklart vad jag ska ha den till). Manschettknapparna tänkte jag försöka använda i min och ungarnas egen manschettknappsproduktion. Jag tänkte att man borde kunna fästa ungarnas pärlade manschettknapp på den köpta manschettknappen. Funkar det slipper jag ”mickla” med det gummiband som nu håller ihop manschettknapparna som vi gör.
Gårdagen var en riktig heldag för mig med praktik och terapi, däremellan klämde jag in både Myrorna och Emmaus. Jag kände mig dock både snyggt och bekvämt klädd när jag hastade fram och tillbaka i Halmstad. Jag hade på mig något som jag vill beskriva som en formell mysdress. Det jag syftar på är min omoderna, men väldigt sköna, 3-delade kostym. Kostymen, från tyska ”Daniels & Korff” har ett snitt som är väldigt löst och ledigt. Byxbenen fladdrar skönt kring vristerna och eftersom jag har hängslen i byxorna när jag har den så är det inget som stramar i midjan.
När jag gick från Emmaus till terapin så passerade jag, vad som i mitt tycke, är Halmstads bästa graffiti. Jag promenerar förbi den varje vecka men jag blir ändå berörd varenda gång jag ser den. Jag antar att den är ironiskt menad men för mig representerar den, bokstavligt tolkad, den ultimata uppgivenheten. Den där man inte orkar kämpa för nåt längre utan man bara struntar i allt.