Vad var det i pipan egentligen?

Min hustru är väldigt glad i dans medan jag har en klart skeptisk inställning till den sortens aktiviteter. Trots min negativa inställning så har hon de senaste åren flera gånger frågat om vi inte ska gå en danskurs tillsammans. Jag har bara fnyst åt såna dumheter. Hon blev nog därför ganska förvånad när jag häromdagen sms:ade henne och frågade om vi inte skulle gå en nybörjarkurs i Lindy hop. Ska jag vara ärlig så förvånade jag mig själv. Det var bara ett infall jag fick när jag satt i drängkammaren och rökte (vad var det i pipan egentligen?). Jag har en förmåga att agera på infall, ibland blir det bra, ibland inte så bra. Det återstår att se hur det här infallet slutar. För dem av er som inte vet hur Lindy hop ser ut finns en filmsnutt nedan:

Det Daniel och Åsa visade i filmen är ju rätt avancerad Lindy hop och inget som vi kommer att ägna oss åt på vår nybörjarkurs – det är ju trots allt precis som yngsta sonen sa när han hörde att jag och hustrun skulle börja dansa ihop ”Eliten kan ni ju glömma!”.

Idag visade sig äntligen de första tecknen på att nåt händer i vårt vindsprojekt – Getinge snickeri levererade hit det material som byggarna beställt. Nu återstår bara att se om det dyker upp några snickare innan jul.

Jag har ju haft återkommande problem med att batteriet på min Ford laddat ur när det börjar bli lite kallare och bilen dessutom fått stå några dagar, typ över en julhelg. Jag införskaffade därför redan i våras en batteriladdare att ha till bilen (och gräsklipparen) och idag laddade jag bilbatteriet. Det blev tyvärr sista gången den laddaren användes – jag glömde koppla loss den när jag åkte för att hämta yngsta sonen på fritids. Laddaren var inte jättedyr men det känns ändå rätt surt.

Nåt som dock var roligt idag var dels den lunch jag åt med en gammal kollega från länsstyrelsen och dels den bok om cowboys som jag köpte på Myrorna. Boken är en tidig födelsedagspresent till mig själv och jag köpte den för de många fina bilderna.

Följ och gilla: