Häromdagen så såg jag en okänd rovfågel när jag tittade till fåren (nämnde det i bloggen i måndags ). 
Nu har en av våra vänner som är ornitologiskt bevandrad identifierat fågeln som en brun kärrhök. Spännande med en ny art här. Nåt annat spännande inträffade när jag satt och rökte min pipa i onsdags kväll. Klockan var strax efter 21 så det var mörkt och jag hade släckt vår utebelysning, så jag syntes nog inte så tydligt. Då går det plötsligt förbi en räv ute på vägen. Det finns gatubelysning så jag ser den väldigt tydligt. En stund senare kom en av grannens katter ut och satte sig på vår infart, nästan ute vid vägen. Efter 20 minuter så såg jag hur katten stelnade till och sen dök räven upp igen, nu promenerade den tillbaka från andra hållet. När räven precis passerat katten så for katten som ett streck mot räven som verkade bli vettskrämd för den drog i väg i full fart. Tuff katt!
Apropå pipor och piprökning så är jag nu medlem i Svenska Pipklubben, igår kom deras första utskick. Spännande läsning!
I går kom jag mig faktiskt för att plocka ner en del av det staket på Riddarlyckan (en av hagarna) som ska bytas, stora trådhärvor blev det. Jag tog också ner ett staket i den hage där hästarna går nu, deras hage ska bli lite större inför att vi får ännu en häst i stallet nästa vecka. När jag påbörjade staketnedplockningen i går så hade jag ambitionen att orka röja lite sly också men orken tröt så slyn fick vänta till en annan dag.
I går fick jag göra nåt jag sett fram emot sen jag började använda mina japanska jeans, jag fick använda spännet de har i ryggen. I början var jeansen så tajta i midjan att jag var tvungen att ha spännet på max men nu har byxorna töjt så nu kan jag dra åt spännet lite. Jag vet inte riktigt varför det är en grej för mig men det känns väldigt gammaldags och genuint att ha den typen av ”knäppning” i jeansen. ”Gammaldags och genuint” är bra i min värld. Klädmässigt börjar det annars bli dags att plocka fram en rock att ha utanpå kavajen/kostymen, de senaste mornarna har varit väldigt svala. Även om jag som i dag hade en kostym i 
borstad ull så blev det lite kallt att stå och vänta på bussen.
När jag gick från praktiken in mot stan och dagens terapi så hände det nåt som fick mig att känna mig lite gammaldags och genuin. Jag blev stoppad av en man med en cigarett i näven och nåt desperat i blicken. Hade jag möjligtvis eld? Idag så hade jag faktisk det, jag kunde plocka upp min Zippo ur västfickan (ur västfickan, hur coolt är inte det?) och erbjuda honom eld. Jag har dock inte förfinat ”Zippo-knycken” med handleden som många använder för att öppna och tända sin Zippo så jag fick använda båda händerna för att få fyr på tändaren.
