Clock

Mina föräldrar skiljde sig i mitten på 70-talet (jag var5-6 år då) och jag bodde kvar med pappa i vårt radhus i Vagnhärad medan mamma flyttade till Geneta i Södertälje (miljonprogram) med min yngre syster. Jag minns inte att själva skilsmässan var så jobbig för mig, snarare var det en befrielse eftersom jag slapp vakna på nätterna av att mamma och pappa storbråkade i vardagsrummet som låg precis under mitt rum. Jag brukade smyga upp och sätta mig högst upp i trappan och titta på dem, inte särskilt trevligt. Jag tyckte dock att det var oerhört jobbigt att åka och hälsa på mamma på helgerna, flera gånger fick pappa komma och hämta hem mig för att jag var så uppriven. Jag minns inte vad det var som fick mig att känna sånt obehag hos mamma men nåt var det.

Vad fick mig att minnas det här? Jo, en bild på Reddit så klart. Den här bilden dök upp i mitt flöde och det framgår inte var den är tagen men Calle ”Enda vägen” Bildt käkar ju en burgare från Clock och de fanns i Geneta. Det var det enda bra med att mamma flyttade dit, att Clock fanns där. På den tiden kryllade det inte av hamburgerställen precis. Jag har många positiva minnen från Clock men ett av mina mest pinsamma ögonblick som barn härrör också från Clock – pappa försökte, envetet, beställa korv där…… Hur lite koll på läget kan man ha?

Jag googlade “Clock i Geneta” men hittade inga bilder på restaurangen från Clock-tiden men det verkar som om det låg nån annan sorts snabbmatshak där innan Clock för den här bilden dök upp. Byggnaden såg precis likadan ut när Clock huserade där.

Jag har börjat ha med mig kameran i bilen när jag är ute och åker. Jag har missat massvis med fina fotomotiv för att jag varit kameralös i bilen så jag försöker råda bot på det. Igår åkte jag och hämtade äldsta sonen i Harplinge och då fick jag användning för kameran två gånger, en glada på vägen dit och en kärrhök på vägen hem. Under hundpromenarandet så fotade jag också en spov. Fotona är inte klockrena (gladan som är som ett streck är lite kul) men de är ok och det bästa med dem var själva ”knäppandet”.Idag åkte jag till Slöinge och besökte kyrkans secondhand butik där. Till min förvåning så hade de mycket herrskjortor och en del byxor också. Jag köpte inget till mig själv men jag köpte en skjorta och ett par byxor till vardera sonen. Nu återstår bara att se om de passar i både storlek och smak.

Idag fick vi också det vanliga veckomejlet från pojkarnas klasslärare och som vanligt håller jag på att få blodstörtning av alla särskrivningar. Inte konstigt att ungarna inte lär sig skriva ordentligt i skolan när lärarna inte kan det. Det heter dundertur med vädret inte ”dunder tur”, det heter också supertack och inte “super tack”. Dessutom tror jag inte att eleverna ska avlutas, det handlar förmodligen mer om avslutningen men det felet kan nog tillskrivas tyrkfelsnisse mer än lärarnas bristande svenskakunskaper.