Jag mådde fortsatt mycket dåligt igår, brutal ångest och nedstämdhet. Det som höll mig på banan var att jag sydde la upp ärmarna på den tweedkavaj jag köpte på Öland. Jag cyklade också en stund på eftermiddagen och det var en lisa för själen. Kvällspipan var även den välgörande trots att jag blev rastlös på slutet och gick och pratade med kalvarna. De blir alltmer sociala och igår var det flera stycken som kom fram och nosade på mig.En annan kul sak hände under gårdagens piprökning. Hustrun släppte ut katten och när Betty, som satt jämte mig, fick syn på honom så gick hon igång. Katten tog skydd under hustruns bil och Betty försökte ta sig in under den tills jag tog in henne.Jag mådde inte alls bra vid läggdags så jag tog Alimemazin/Theralen och jag tog nog lite för mycket (0,5 ml) för jag har varit helt utslagen idag. Kom inte ur sängen förrän vid 9 och då bara för att gå lite med Betty , sen la jag mig på soffan. Vaknade till vid 13-tiden och gick upp och åt lite och sen var det tillbaka på soffan. Det går inte att beskriva den trötthet som Alimemazin/Theralen orsakar, den känns verkligen i hela kroppen och gör tankeverksamheten till en gröt. Det enda bra med att vara så här trött är att suicidrisken är noll, är helt enkelt för trött för att orka försöka ta livet av mig. Vid 16-snåret kom jag dock ut och sprang en kort runda och det fick dimmorna att skingras lite. Idag har dock varit en bortkastad dag.

Till sist några törstiga tjejer.

Var vänlig följ och gilla: