En murken syll
Renoveringen rullar på, för tillfälligt står det stilla invändigt eftersom vi väntar på att rörmokaren ska 
komma och lägga golvvärme på bottenskivorna i hallen men i väntan på det så har snickaren börjat riva panelen på utsidan. När första 
biten panel tagits bort så såg vi att syllen som låg där inte verkade riktigt frisk men när vi stack i den så var den hård under den murkna ytan så den får bli kvar. Som hustrun sa – ”har den legat där i 190 år så ska den väl klara 40 till och sen är det inte vårt bekymmer längre….”
Hustrun och jag var till Getinge mattcenter och köpte själva ovangolvet till hallen idag. När vi började skissa på renoveringen så tänkte vi oss klinker i hallen men nu blev det nån slags vinylmatta (läggs i bitar) som liknar klinker i utseende och funktion men inte spricker lika lätt. I och med att vi har både torpargrund och källare under hallgolvet så var vi lite oroliga att ett klinkergolv skulle spricka när huset rör sig (trähus är ju elastiska och rör sig alltid lite).
Jag klädde upp mig lite inför besöket i Getinge och använde både en hatt och en skjorta som jag inte haft på väldigt länge. 
Hatten är inte av modernaste snitt, men snygg ändå, och skulle passa som en permanent piprökarhatt eftersom det är en Dunhill medan skjortan är av ett mindre flådigt märke (Riley från Brothers).
Igår var 12-åringen och jag iväg och klippte gräset hos en granne. Sonen tycker det är kul att köra 
gräsklipparen och dessutom blir det alltid redigt med fika när gräset är klippt. I går fick han dessutom en slant för besväret så han var helnöjd med sin eftermiddag.
