Min träning har havererat sen vi skaffade Sigge. Det beror dels på att jag får lägga en hel del tid på 
honom (varav rätt mycket är promenader, fysiskt lite som träning men mentalt inte alls samma sak) men jag dras också med en förkylning som inte vill släppa. Jag har haft den i två veckor nu och förra veckan prövade jag att träna bort den men det gick inte så nu ska jag nog försöka vila tills den är borta. Det är väldigt frustrerande att inte kunna träna, det tär på mig både fysiskt och psykiskt.
Nån som inte missat nån träning är min 79 år unge löpmentor Bosse 
Pelander. I går vid lunchtid så begav han och 35 andra löpare sig ut på en 6-dagars runda – Viadal Ultra Six Days 2022. I sex dygn ska de ta sig runt på en slinga som är 675 meter lång. Första dygnet sprang Bosse 114 kilometer (fotot är taget när han passerade 100 km). Deltagarna gör givetvis stopp för att äta och sova (blir dock inga åtta timmar på raken) men det måste ändå vara en fruktansvärt jobbig resa och jag tror inte att nån som inte gjort nåt liknande kan föreställa sig tröttheten och smärtan de tappra 36 måste ta sig igenom. Jag kan det i varje fall inte. Tävlingen hålls utanför Förslöv på Bjäre så det är relativt nära oss. Jag tänker åka ner (förutsatt att förkylningen blir bättre) och heja på Bosse, förmodligen på onsdag och sen för att se honom gå i mål på lördag.
Idag följde jag med svärföräldrarna till Göteborg och såg till att de kom på sitt tåg norrut efter ett 
besöket här och i Skåneland. Jag passade på att klä upp mig lite inför besöket i storstaden, dammade till och med av min hemmasydda kavajväska. Jag har kommit igång 
med att klä mig propert igen, i fredags klädde jag upp mig för piercingen (pipfotot), idag var det Göteborg och i morgon ska jag träffa min nya kontaktperson hos Psykiatrin Halmstad så då får jag klä upp mig igen. Jag känner redan kontaktpersonen, hon jobbade på den avdelning där jag blivit inlagd ett antal gånger. Att ha henne som kontaktperson innebär dock att vi får en annan sorts relation men jag tror det blir bra för hon var kanon när hon jobbade på avdelning.
När jag var uppe i Göteborg så gick jag inom Pressbyrån för att se om de hade 
”The bible of Boxing” – The Ring. Det var länge sen jag köpte den så jag var sugen på att köpa ett aktuellt nummer. De hade The Ring men den kostade 209 spänn. Trots att irländskan Katie Taylor prydde framsidan så var jag inte beredd att betala så mycket för att läsa om boxning.
Jag har samlat på mig lite foton från hundpromenaderna och hade tänkt skriva lite om dem men jag får inte till texten. Jag gör därför en ”Kill your darlings” och lägger dem okommenterade nedan. De två mindre fågelbilderna tarvar dock en liten förklaring. De är på en tornfalk som trakasserades nåt fruktansvärt av ett gäng kajor igår. Jag stod och tittade på mobbningen en lång stund. Kajorna gav sig inte, inte ens när falken sökte skydd i ett träd. Sigge blev otålig så vi var tvungna att promenera vidare så jag vet inte hur det hela slutade. Det röda Sigge leker med nedan är ett äpple. Han är som en katt – leker med bytet innan han äter upp det. Så gott som alla foton i det här inlägget blir större om ni klickar på dem.
