Harris Tweed

Årets klädmässigt bästa tid står för dörren, hösten. Då kan jag plocka fram tweedkavajerna och manchesterbyxorna. Jag gillar det lite grova och rejäla i manchester och tweed. Det är inte bara materialet som tilltalar mig i höstkläderna, även färgerna passar mig. Det är härligt när färgerna i kläderna matchar färgerna i naturen, murrigt grönt och brunt med lite inslag av rött, gult och orange. De tillfällen när mitt inre är mest i samklang med mitt yttre är nog när jag på hösten går här hemma på gården i manchesterbyxor, tweedkavaj och kanske även med en tweedkeps på huvudet. Jag känner mig aldrig mer ”rätt” klädd än då.

Inför höstens ankomst har jag fixat till en tweedkavaj jag köpte på Röda Korset förra året. Jag har använt kavajen några gånger under året men jag har alltid känt att ärmarna är lite för korta. Det har stört mig och gjort att jag inte känt mig riktigt bekväm i den. Nu har jag längt ärmarna lite. Jag tycker slutresultatet blev riktigt bra, både funktionsmässigt och estetiskt. Jag tycker även att det rutiga tyg jag använde för att förlänga kavajärmens foder passade väldigt bra till kavajens lite mörkare gröna tyg. Det tyget var väldigt förlåtande att sy i, mina sneda och ojämna stygn försvann i den mörka tweeden.

I går var jag till Röda Korsets och KRISs secondhandbutiker och inte heller denna gång kunde jag gå ifrån dem tomhänt. Jag köpte en kavaj i Harristweed (för väldigt lite pengar) och ett par skinnhandskar (för ännu mindre pengar). Jag såg också en snygg kavaj i Donegaltweed men den var för liten för mig så jag slapp fundera på om jag skulle köpa den eller inte.

Med gårdagens kavaj passerade jag gränsen för hur många tweedkavajer jag kan ha utan att skämmas. Jag ska göra mig av med någon av de kavajer som redan finns i klädkammaren. Problemet är bara att bestämma mig för vilken som ska bort, det känns som om jag har en personlig koppling till alla kavajerna, som om vi har en gemensam historia som jag inte vill förlora. Varför måste jag då köpa ännu en tweedkavaj? Svaret är att jag bara köpte den för att det var Harristweed. Ända sen jag besökte en vävare på Harris (Yttre Hebriderna, Skottland) 1990 har jag velat ha en kavaj i Harristweed. Jag har dock varit för snål för att köpa en ny och jag har inte hittat någon begagnad i min storlek (knappt i nån annan storlek heller).

I dag har jag varit in till Halmstad på förmiddagen. Jag träffade en läkare på sjukhusets hudklinik (mer om den nedan) och var också förbi Emmaus. Där köpte jag två tweedkavajer, men inte till mig själv. I våras så bad en granne mig att hålla utkik efter tweedkavajer åt honom. I dag hittade jag äntligen några till ett bra pris. Den gröna är från Irland och är gjord av Donegaltweed. Jag har faktiskt en nästan likadan hängandes i garderoben (inköpt på Irland, dock inte i Donegal).

Jag var ju också till Hudkliniken på sjukhuset och träffade en läkare. Jag trodde att jag äntligen skulle få göra en allergiundersökning men så enkelt var det inte. Jag pratade med läkaren och hon ska nu se till att jag blir kallade till en undersökning där de ska testa 30 olika ämnen på mig för att se om jag är allergisk mot nåt av dem. Det var lite oklart hur lång tid det skulle ta innan jag blir kallade men läkaren gissade på cirka månad. Jag tror att doktorn märkte att jag blev lite frustrerad över att jag aldrig kommer fram till den faktiska undersökningen. Hon erbjöd sig i alla fall att kontrollera mina leverfläckar (det kändes som om det var en kompensation för att jag fick vänta lite till). De såg bra ut men hon tyckte ändå att jag borde få dem kollade varje år. Det får jag väl försöka göra.