Mangling
Det har varit full fart här hemma sen i torsdags eftermiddag när sjuåringen kom hem igen. Han hade mormor och en kusin med sig. I torsdagskväll var det riktigt rörigt. Barnen, svärmor och min fru skulle iväg på Halloween-orientering i Getinge.
Det var en pärs att få ungarna utklädda och se till att de hade ordning på accessoarer som svärd och trollstavar. Lyckligtvis var det var min fru som organiserade det hela, jag hade fått ett utbrott och ställt in alltihopa.
Efteråt var alla mycket nöjda med orienteringen och de sa att hela Getinge var på benen. Det är kul med nåt som kan engagera hela byn (även om just jag satt hemma och just jag tycker att Halloween
är ett kommersiellt, kulturimperialistiskt jippo). 🙂 Det hjälper inte att Halloween har keltiska och irländska rötter, jag är inte förtjust i firandet.
Även om jag inte besöker några gravar under Allhelgonahelgen (de gravar jag vill besöka ligger alla i Finland) så tycker jag att Halloween stör friden och stillheten som annars präglar Allhelgona. Jag har dock ingen förhoppning om att Halloweenfirandet ska försvinna, det är nog tyvärr här för att stanna.
Vi har en gammal stenmangel (märkt 1888) ståendes i ett av uthusen.
Ett par gånger om året så brukar min fru och min svärmor mangla dukar på den. I dag var det dags att mangla juldukarna.
Om en vecka ska min favoritboxare, Bernard Hopkins,
upp i ringen igen. Jag önskar att han skulle låta bli. Han är 49 år, rik på både framgång och pengar och borde inte ha nåt mer att bevisa. Lik förbannat ska han möta Sergey Kovalev
i Atlantic city den 8:e november. Hopkins är fortfarande en duktig boxare men Kovalev är en urstark knockoutmaskin och jag är rädd att Hopkins kan bli allvarligt skadad.
Hej Johan! Idag så kan jag skriva under på allt i din blogg. Om halloween och om Bernard Hopkins.Han borde lagt av i tid..Betr halloweenseden, som skall importeras från USA tycker jag också att vi kan vara utan den. Det till trots så var (snart) 8-åringen och hans båda
Värmlandskusiner ute i Värmlandsskogarna med mormor och morfar på nattorientering. Det fanns en del läskiga typer ute i bushen och skulle försöka att skrämma de små liven och deras anfäder. Det lyckades sånär med morfar. När vi hunnit till sista kontrollen så satt där en svart, mager och vitsminkad figur helt död. När ungarna så skulle stämpla, genom att föra ned sin “sportidentpinne” i hålet på dosan som räknar ut och bokför att man varit där, flyttar den inte helt döde sitt pekfinger och blockerar hålet. Då blev åtminstone morfar lite blek. Ungarna verkade däremot att trivas med arrangemanget. Ja jäklar/Svärfassan .
Jag har hört talas om nattorienteringen och just den specifika kontrollen. Den gjorde intryck.
/Johan