Medicinera Stout
De dagar då jag är ensam hemma och har egentid lyckas i bland bli veckans stressigaste dagar, idag var en sån dag. Dagen var, ur mitt perspektiv, sönderhackad av två aktiviteter med barnen, simskola på morgonen och skjutsning/hämtning till kompisar efter lunch. Tiden däremellan (och även efteråt) fyllde jag med alldeles för många saker. De flesta av aktiviteterna är avslappnande var för sig men när jag pressar in dem i mitt tidsschema så blir de tyvärr bara stressande.
Jag kan vara medveten om det här beteendet medan det pågår men jag förmår ofta ändå inte bryta och säga ”stopp, nu räcker det!”. Alla saker är lika viktiga och allt måste genomföras. Dagens aktiviteter har inkluderat simskola, samtal med Anticimex (råttorna är tillbaka i hönshuset) cykling, sandsäck, blogg, videoredigering, besök i Falkenberg (Kupan och Konsum) och matlagning. Inte konstigt att jag känner mig superstressad. Den enda saken på dagens ”att-göra-lista” som inte blev struken var att sitta ner och i lugn och ro titta på Engelska antikrundan. Så väldigt typiskt mig.
Videoredigeringen som jag nämnde ovan gällde återigen Stout. Den här gången så har jag involverat övriga familjen i mitt filmande. I morse fick åttaåringen därför stå bakom kameran när hustrun och jag gav Stout hans medicin. Vi har aldrig haft en katt som varit så enkel att medicinera.
När barnen var hos kompisar på eftermiddagen så åkte jag till Falkenberg. Jag var på Konsum och handlade mat men jag var även till Kupan. Det blev inga stora fynd där men väl många små. Jag har ju gott om slipsar men det är nästan bara sidenslipsar. Jag tycker att jag saknar ylleslipsar för att kunna fullända tweedlooken. I dag så köpte jag därför tre ylleslipsar och när jag ändå var i farten så blev det tre bröstnäsdukar också (en i siden och två i syntetmaterial). Allt till det facila priset av sex kronor. Det är den sortens priser som gör att jag tycker att alla nya kläder och accessoarer är svindyra.
På Kupan så hade de en sombrero. Det är ju för sent för det mexikanska kalas som pojkarna var på i lördags men till nästa gång ska vi vara bättre rustade. De hade även Fröken Märkvärdig & karriären, en ”galghumoristisk animerad film om inre demoner, övermäktiga föräldrakrav och karriäristisk härdsmälta”. Jag har läst berättelsen som seriealbum (gillade den) men visste inte att den fanns som kortfilm. Ser fram emot att se på den.
Avslutningsvis två bilder på en av de två koltrastar som skuttat omkring på gräsmattan framför huset hela dagen. Ena stunden har de letat mask för att i nästa stund frenetiskt jaga varandra.