Orange

av johan · oktober 24, 2023

Igår lyssnade jag på fredagens Stil i P1 som handlade om färgen orange, som vanligt bjöd programmet på underhållande fördjupningar. Orange är en av mina absoluta favoritfärger, vid sidan av lila, och programmet fick mig att börja fundera på olika utstyrslar med orange i, eller till och med orange och lila i. Jag har ju ett par orange byxor som förekommit relativt ofta här på bloggen (senast den 8:e oktober) men nu sökte jag andra orangea plagg, helt eller delvis i orange. Efter att ha hört programmet igår plockade jag ihop en utstyrsel jag tänkte ha idag när jag skulle till vårdcentralen för provtagning inför ett kommande läkarbesök. Efter lite funderande fick jag också ihop en lila och grå utstyrsel med inslag av orange som jag ska ha senare i veckan.

I morse så satte jag på mig dagens utstyrsel och gjorde mig beredd att åka ner till vårdcentralen. Det sista jag gjorde var att hämta kallelsen och när jag kikade på den så såg jag att jag skulle vara fastande…. Det borde jag ha tänkt på men utredningen gäller järnhalten i blodet (och om den påverkar mina myrkrypningar) så jag hade ingen tanke på att fasta (som jag kopplar till blodsocker) skulle spela nån roll. Som tur var hade jag inte bokat en tid för provtagning utan det är drop-in så jag kan göra ett nytt försök i morgon.

Igår gick jag och hundarna i skogen och tog oss en titt på de nerblåsta träden, och en knäckt bok som fått en ek över sig. Det är fascinerande att den ena eken stått så länge som den gjort, jag är dålig på att bedöma ekars ålder men jag skulle gissa på 75 år kanske. Eken växte i princip på en berghäll, det var bara ett mycket tunt jordlager för rötterna att hålla fast i. När/om det torkar upp i markerna lite så ska jag gå ut med motorsågen och kapa upp träden för de ligger lite dumt nu, blockerar stigar åt flera håll.

Idag har jag sett en film som jag aldrig hört talas om innan men som var kanonbra! Gillar ni absurda filmer som ger en känsla av att vara en blandning av ”Kairos röda ros” och ”Liftarens guide till galaxen” så rekommenderar jag ”Stranger than fiction”. Låt er inte skrämmas av att Will Ferrell spelar huvudrollen, han är bra, faktiskt nästan lika bra som Emma Thompson när hon gestaltar en desperat författare med skrivkramp.