Idag har Sigge och jag varit på äventyr, på varsitt håll. Jag var visserligen närvarande på Sigges äventyr men det var inte särskilt 
spännande för mig – en promenad in till Getinge för att hämta min bil på verkstaden. Det fanns mycket spännande hundsaker mellan Underlund och verkstaden, bron över motorvägen till exempel. För att inte tala om lukterna 
som Getinges alla hundar lämnat efter sig. Promenaden var faktiskt lite spännande för mig med, på verkstaden stod en Oldsmobile från 1960 och en Hummer av betydligt nyare datum.
Jag pratade lite med en av mekanikerna som pysslat om min Passat och han kunde berätta att Oldsmobilen var nyimporterad till Sverige efter att ha stått uppställd i en amerikansk öken nånstans (det var tydligen ökenförvaringen som gjort att den fått den färg den hade, det var inte rost utan lacken hade omvandlats till nån slags kopparfärgad beläggning. Han sa också att importören fått höra att den förra ägaren, innan uppställningen, försökt använda bilen som flyktbil vid ett bankrån men misslyckats (med flykten alltså). Jag vet inte riktigt om jag tror på den berättelsen, låter mest som en skröna.
Hemkommen med Passaten så fick jag ligga i, jag hade 90 minuter på mig innan jag skulle iväg för att hämta svärföräldrarna i Göteborg och på den tiden skulle jag dammsuga nedervåningen och våttorka köket. Ni kanske tycker jag kunde gjort det igår men med två hundar som hårar så ville jag ta dammsugningen så sent som möjligt. Jag hann faktiskt att både städa och ta mig till Göteborgståget i tid.
Det är en till synes okomplicerad uppgift att ta tåget till Göteborg, ta emot svärföräldrarna och ta med dem på tåget hemåt men det är en massa tider som ska passas, förseningar som kan uppstå och folk att trängas med i Göteborg. Det som stressade mig mest var att tågens 
punktlighet, och därmed eventuella förseningar, låg helt utanför min kontroll. Jag var stressad för resan redan igår och jag kände att jag behövde nån form av rustning för att oskadd ta mig igenom dagen. När jag kollade vädret insåg jag att det skulle bli i varmaste laget att klä upp mig så jag körde med en piercingrustning istället – bytte stiftet i näsan mot en ring. Jag hade egentligen tänkt vänta med att byta nån månad till men jag kände att jag behövde ge självförtroendet en vitamininjektion och att ha ring i näsan fungerar som en sån för mig. Det kanske låter knäppt men så är det. Fotot på mig med ringen i är taget innan avfärd, och innan jag bytte om till sommarkläder som dög att åka bort i.
Göteborgsresan gick bra och hundarna hade inte rivit huset medan jag var borta. De fick komma ut och springa av sig så fort jag var hemma igen och en stund senare blev det även en promenad. Under den promenaden fick jag syn på en kopparorm, den undgick hundupptäckt och det var nog lika bra det.
