I söndagens inlägg så antydde jag att jag var på väg att bli sjuk och det blev jag mycket riktigt. I söndags kväll slog en förkylning till, inte helt oväntat eftersom hustrun och äldste sonen haft den tidigare i veckan. Det blev liksom en skolstartsförkylning redan innan skolan 
börjat. Trettonåringen började i går och 15-åringen börjar i morgon. Natten till igår var jag ganska risig med feber (tror jag – hade i varje fall frossa) och under gårdagen låg jag mest i soffan och halvsov medan jag tittade på sport på teve. Framåt kvällen kände jag mig lite bättre och när jag vaknade i morse så kände jag mig riktigt pigg. Jag gick därför en 45-minuterspromenad med Sigge men det var lite för långt, halvvägs in tröt orken men jag kämpade på.
Under promenaden så hade jag honom lös en längre sträcka än jag haft tidigare och det var inga problem alls. Han är oerhört kontaktsökande så han håller sig i närheten av mig och kollar ofta av att jag är med. Under promenaden hade jag mina knäskydd på mig, fram till 
nu har jag inte haft dem under hundpromenader utan bara när jag sprungit men knäna känns inte helt okej så jag ska ha knäskydden mer och se om det gör nån skillnad.
Vi har haft varmt väder de senaste dagarna så hustrun har vattnat sina rabatter. Hon har också vattnat Sigge, han tyckte vattenspridaren var oerhört kul. 
Nu när skolan börjar så kommer 15-åringen vara hemma mer på kvällarna. Han har hängt en hel del med kompisar i Haverdal – badat, spelat basket och snackat med tjejer (mycket sommargäster i Haverdal). Vi har skjutsat och hämtat honom och hans cykel så att han och polarna kunnat trampa runt och göra Haverdal osäkert. Jag har knappt nämnt det på bloggen eftersom jag inte har vetat hur jag ska illustrera det men fotot nedan tycker jag fungerar bra. Jag knäppte honom, via backspegeln, när han hängde på cykeln på bilen.
När jag körde sonen till Haverdal häromkvällen så såg det ut som om älvorna dansade på en åker men när jag tittade lite närmare så såg jag att det var dammet från en skördetröska. Det är torrt nu.
I eftermiddags trotsade Sigge och jag värmen och gick en sväng. Vi höll oss i en av hagarna men var 
ändå ute i 40 minuter, det blev svettigt i värmen som råder. Sigge hittade vatten i ett av kornas badkar (de har det till att dricka ur) men även om jag var törstig så var jag inte så 
törstig. Det var verkligen härligt att titta på Sigge när han sprang lös i hagen – det fanns så mycket som han ville upptäcka. Jag tror han är nöjd med att han bytte en lägenhet i stan mot ett hus på landet.
