Det roligaste just nu är hästarna. Jag har tagit ut dem varje morgon den här veckan och jag gör det verkligen med ett leende på läpparna. I morse klädde jag upp mig i en tweedutstyrsel och filmade mig (för Instagram, ni får nöja er med foton). Det blir verkligen dubbel glädje av det eftersom jag ägnade en stund åt i går med att sätta samman kläderna och så får jag ju själva utsläppet också.
Den som är uppmärksam ser att jag har kepsen jag köpte i tisdags på Röda Korset i Falkenberg.
Jag hoppas att vi ska kunna köra ut veden nästa vecka så igår och idag har jag varit i skogen och
släpat ris och stockar. På söndag ska jag och 14-åringen fixa det sista genom att röja fram en väg som traktorn kan ta för att komma åt brännet. Planen är att sonen ska få fälla några mindre träd med motorsåg då – det blir hans första.
Igår var ena bilen på verkstan i byn och jag och Sigge åkte ner och lämnade den och promenerade
sen hem. Det tog en väldig tid att gå hem eftersom Sigge ville stanna och lukta hela tiden och jag hade inte hjärta att neka honom det.
Idag på morgonen promenerade vi längs med Suseån och där luktade det också spännande tyckte
Sigge. Vi såg mycket fågel så det lär nog dröja innan vi går här igen – det kommer snart bli en barnkammare för fåglar.
Vi såg också vad jag tror är ett gammalt övergivet stenbrott, förmodligen för husbehov.
Jag sprang rätt flitigt förra året men i slutet på november så höll jag upp eftersom motivationen tröt på grund av vädret. Jag hade ingen lust att springa i blåsten och det horisontella regn som präglar Halland i november, december och januari (tränade inomhus på cykeln och sandsäcken istället). Vädret har blivit mer vårlikt nu, idag hade vi 7,5 grader så
även om det var grått hade jag lite vårkänslor. Vi är ju faktiskt i den första vårmånaden nu. Vårkänslorna fick mig att dra på mig träningsskorna och springa en sväng, det blev 6km och det kändes helt okej med tanke på att det är drygt tre månader sen jag sprang senast. Som ni ser blev det kortbyxor.
Till sist nån som har betydligt mer spring i benen än mig.
