Jag tycker att jag klarat veckan som gått rätt hyfsat, har vilat en del på soffan 
men det mesta har ändå rullat på bra. I går kväll så tröt dock orken rejält för mig. Det följde det vanliga mönstret för när jag blir dyngtrött – jag kraftsamlar för att klara nåt (i går var det att laga kvällsmat) och när jag sen slappnar av blir jag oerhört trött, hela kroppen blir som bly. Efter en stund så kommer ett enormt sockersug (jag tror att det är kroppen som vill ha snabb energi för att komma igång igen). Jag kämpade emot sockerbegäret en stund men gav sen, som vanligt, efter. Min konsumtion av choklad gjorde dock ingen skillnad utan jag var fortfarande oerhört trött. Det hela slutade med att jag tog in och nattade hästarna vid halv åtta och sen gick och la mig. Killarna satt uppe och spelade till 21-snåret då de gick en promenad med Betty innan de själva la sig.
Jag var fortfarande trött när jag vaknade av klockan vid sjutiden i morse men jag var ändå oerhört mycket piggare än i går kväll. Medan jag gjorde morgonsysslorna så vaknade pojkarna så smått och satte sig att spela en stund innan de åt sin frukost.
Hustrun flyger hem från USA i dag. Hon lyfter från Chicago på eftermiddagen amerikansk tid och landar tidigt i morgon bitti i Amsterdam där hon måste vänta på en anslutande flight till Köpenhamn. Sen tar hon Öresundståget norrut och förhoppningsvis kan jag hämta henne vid stationen i Falkenberg vid 14-tiden i morgon. Hon kommer förmodligen vara helt slut efter en lång resa men tyvärr hinner hon inte vila upp sig särskilt mycket innan hon ska iväg igen. Nästa vecka (start tisdag) ska hon vara på en nordisk konferens för folk som ritar och planerar lantbruksbyggnader. Konferensen äger rum i Skåne så hon ska inte så långt men hon kommer ändå vara bortrest större delen av nästa vecka så det blir ytterligare några dagar för mig ensam med killarna. Jag tror hela familjen Asplund, pojkarna inberäknade, kommer att vara rätt tröttkörda nästa helg.
